STOPPA VÄRLDEN, JAG VILL KLIVA AV

”Det finns de som menar att det inte var bättre förr, men det är ju en ren lögn. Eller också tänker de inte längre än näsan räcker. Det var bättre förr. Det råder ingen tvekan därom.”

”När de säger att det inte var bättre förr så menar de vanligtvis att det är bättre nu i materiellt hänseende och ibland i ett medicinskt sådant”, fortsatte han. ”Och visst, vi har prylar, vi har flygplan som kan ta oss till Thailand för sol och bad under vintern och vi har kärnkraftverk som ger oss energi så vi kan tillverka fler saker. Vi kan också bota många fler sjukdomar nu, vilket innebär att vi istället för att dö av dessa går in i åratal av alzheimer och demens.”

”Men det hade inte behövt vara bättre förr. Vi skulle ha kunnat ha det mycket bättre nu. Allt beror på att vi har utgått från fel premisser. Se på Förenta Staterna, de började från början i slutet av 1700-talet, utan det bagage som vi i Europa hade. Och det blomstrade av goda idéer, det fanns ideal som numera betraktas som knäppt av tanklösa människor. Man hade alla möjligheter, och trots alla idéer, all god vilja så for man iväg i helt fel riktning på grund av att man hade fel mål för ögonen. För vad är det egentligen som är det allra viktigaste för oss människor, vad är det enda som har ett egenvärde? Är det möjligen pengar? Man skulle kunna tro det eftersom vi lägger ner sådan energi på att öka våra inkomster. Tydligen trodde man det i Förenta Staterna också eftersom det var vägen mot ekonomisk rikedom man gav sig in på, trots alla varnande ord från kloka människor. Och vart har det lett oss, vi som sitter här 2012 och är betydligt mer förmögna än vad våra förfäder var? Nej, det är ganska lätt att inse att pengar bara har ett instrumentellt värde. Det är inte det som kan vara det slutliga målet.”

”Hälsa då?” Han fortsatte oberoende av att flera personer nu hade gått. ”Vi lägger ner oerhörda summor på forskning inom medicinen. Man uppmanar oss att leva mer hälsosamt, att sluta röka och för guds skull använda cykelhjälm. Vi har gjort allt det, åtminstone ganska många. Och vad har kommit utav det? Vad har det gett oss som nu lever betydligt längre än tidigare generationer? Ett längre liv förvisso. Men ett bättre liv? Nej, hälsa har också bara ett instrumentellt värde. Den är bara värdefull om vi använder den till något."

”Då frågar ni er: Är alla värden bara instrumentella? Finns det inget som har ett egenvärde? Jo, svarar jag. Välbefinnandet. Det är mot det och bara det vi bör sträva. Det är det som måste vara det slutliga målet. Politiker, jag uppmanar er. Ställ in siktet mot välbefinnandet. Er främsta uppgift är inte att ge människor mer pengar i plånboken. Inte heller att ägna er åt något annat än det enda som ni måste ha för ögonen. Och det är att möjliggöra och maximera välbefinnandet hos befolkningen. Om ni gör det kan jag garantera att ni kommer att vinna alla val framöver.”

Och därmed tycktes han ha talat till punkt.

HJÄLTAR OCH HJÄLTINNOR 14

SUZANNE BRÖGGER

RUBBA INTE MINA CIRKLAR

Lydia Rissler var inte olik Greta Garbo. Hennes axellånga kastanjebruna hår gjorde sig särskilt väl mot hennes gröna jumper. Hon såg på mig med sina intelligenta ögon när hon sade:
”Vad får du för associationer när jag nämner ordet tacksamhet?”
”Tacksamhet? Jag vet inte… inga alls egentligen… det kom lite plötsligt…”
”Jag förstår det. Men tycker du att tacksamhet är något du möter eller ser många exempel på?”
”Nej, det kan jag nog inte påstå.”
”Inte jag heller. Och jag tror jag vet varför.”
”Och det är?”
”Orsaken till att vi ser så få exempel på tacksamhet är att vi människor tenderar att ta det mesta för givet. Vi tar för givet att vi har alla lemmar i behåll, att vi kan se, stå och gå. När tåget vi ska åka med är inställt blir vi besvikna och kanske till och med ilskna. När tåget däremot går enligt tidtabell, blir vi då tacksamma för det? Inte alls. Vi tar det nämligen för givet att det ska avgå enligt tidtabell.”
”Du har säkert alldeles rätt.”
”Jag skulle vilja slå ett slag för tacksamhet i vår moderna värld. Och varför då, undrar du säkert?”
”Ja”, svarade jag och log.
”Jag tror att det är nyttigt för oss att känna tacksamhet. Jag tror att med tacksamheten följer ödmjukheten. Och vad är det som är så bra med ödmjukhet, frågar du då?”
”Ja”, svarade jag och log igen.
Jag log för att jag trivdes. Jag tycker så mycket om att samtala med Lydia. Det blir nämligen aldrig tråkigt.
”Jo, med ödmjukheten följer just det att man inte tar saker för givet. Och därmed får man inte heller sina cirklar rubbade lika lätt. Man slipper bli besviken och ilsken över småsaker. För vi kan väl alla hålla med om att de känslorna inte är särskilt angenäma. Istället kan man bevara den harmoni och det välbefinnande som uppstår när man tacksamt noterar att man lever.”
”Jag vet inte för vilken gång i ordningen, men du har övertygat mig igen.”