”Något mycket märkligt har hänt”, sade Lydia plötsligt. ”Igen.”
Det var den tiden på året som vissa kallar för sensommar och andra för höst. Förhöst kanske. Lydia och jag var ute och promenerade i det vackra vädret. Även om man inte vill kalla det för höst var luften ändå mycket klarare, så som den är på hösten och inte på sommaren.
Som vi gick där mötte vi två kvinnor i femtioårsåldern som samtalade glatt med varandra. Vad de hade gjort behövdes inte någon observationsförmåga á la Sherlock Holmes för att förstå. De bar nämligen på tre kassar fulla med svamp. Dessa delikatesser i naturens eget skafferi. Fritt för alla att ta för sig av.
”Vad är det som har hänt?” frågade jag. ”Igen.”
”Nja, det är väl snarare så att inget har hänt. Jag formulerade mig bara så för att få dig att vakna till. Du verkade lite frånvarande.”
”Gjorde jag?”
”Jag tyckte det.”
”Jag ber om ursäkt. Ingenting har hänt alltså?”
”Nej. Fast TV och tidningar vill få oss att tro det.”
”År det något särskilt du refererar till?”
”Ja, jag läste i tidningen att varannan människa som färdas i bil och som dog i en bilolycka i en tätort saknade bilbälte. Och en vecka senare såg jag samma sak på TV. Ett par dagar senare tog de upp det i nyheterna i radio också. Fast då undvek hon att tala om att det gällde just bilolyckor i tätort. Hon framställde det som att det gällde bilolyckor vilka som helst.”
”Man slutar aldrig att förundras över medierna”, svarade jag.
”Men vad jag reagerade på var framförallt att ingen journalist verkade vara intresserad av det som faktiskt är intressant för oss som tar del av nyheterna.”
”Och vad är det?”
”Hur många olyckor rör det sig om? Det blir ju en väldig skillnad om det är två eller tvåtusen eller tjugotvåtusen. Om det är två bilolyckor om året löper man alltså inte särskilt stor risk att mista livet om man låter bli att använda bilbälte. Är det däremot tjugotvåtusen löper man en större risk. Att det är dubbelt så många, som de uttryckte det, säger egentligen ingenting. Varför undviker de att ge oss konkreta fakta?”
”Förmodligen för att det skulle förta den effekt de är ute efter.”
”Just det. Förresten skulle Allan Pettersson ha fyllt åttio i år!”