Liksom en gas smyger du dig in,
smyger dig in i min kropp, in i min ande.
Som rökelse verkar du.
Allting färgas,
min syn, min hörsel, mitt inre,
hela mitt tillstånd förändras.
Men, om omständigheterna tillåter,
om tid finnes,
vilar det en tröst däri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar